En god vän till mig ska föda på fredag..hennes kille valde att göra slut i förrgår och vill sticka från allt..
Satt i nästan 5 timmar igår och medlade så att inte dom ska använda fula ord och göra nått dumt.. Jag vet inte om jag nådde fram riktigt..jag tror det.. Jag trodde först att det handlade om kalla fötter, men så var de inte..han hade aldrig varit kär och trodde att om man inbillade sig det tillräckligt mycket att man blev man det tillslut..
ja dessa människor som är kär i kärleken...dom dör tillslut på insidan..:(
Jag försökte få dom att bara respektera varandra och att göra en plan..för detta handlar inte om dom längre...en helt ny människa kommer på fredag...och hon/han har inte bett om detta.. Göra en plan hur dom på bästa sätt kan hjälpas åt att få denna bäbis att känna sig välkommen här.
Förklarade att allt bråk och gråt måste sluta NU..bäbisen hör och känner allt...och mår inte bra av det..inte dom heller.
Min vän ville att jag skulle vara med på förlossningen om nu han inte kom. Jag ställer gärna upp..men jag och han tog en pommenad på nån timma och snackade i lugn och ro om att det är NU det är dags för honom att försöka vara den människan han vill vara.. Sluta ljuga för sig själv och andra och ta sitt ansvar. Att sitta och känna skuld hjälper ingen...det är dumt det han har gjort, men ingen kan skruva tillbaka tiden.
Han kan sticka..men hon kan inte...Jag hoppas jag nådde fram..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar